söndag 24 januari 2010

Släktled

”Jag drömde om mormor”, sa hon plötsligt. ”Det var så verkligt, jag var så övertygad om att hon levde när jag vaknade att det tog mig en lång stund att komma på hur det verkligen var. Att hon är död menar jag. När jag tänker efter vet jag inte riktigt vad hon höll på med, om hon dammade eller diskade eller sorterade räkningar, jag ser henne bara framför mig göra saker, men jag ser inte vad. Det är väl så jag minns henne.” Hon tystnade plötsligt, verkade tänka efter. ”Mamma är äldre nu än mormor var när hon dog. Nu är det hon som är mormor. Det är konstigt. Eller, det är klart att det inte är konstigt, det är fullständigt naturligt, men för mig är det konstigt att min egen mamma har tagit mormors plats och jag … är den där konstiga sorten, mamma, vuxen … nej, det går inte.”

Inga kommentarer: